torsdag 27 december 2012

Juldagsmorgon som det "ska" vara, men varken hundarna eller jag gillade läget!

Hu, vad kallt och blött om fötterna. Juldagsmorgonen med 
ymnigt snöfall, inget för frusna salukis. Dom somnade 
snabbt om efter snabbkiss.
Halv sju på juldagsmorgonen - släppte ut hundarna och möttes av massor av snö. Det var en sån där härlig julkortsstämning och snöflingorna dalade ymnigt ned från den ännu mörka himlen.
Halv sju på juldagsmorgonen - ymnigt snöfall
och flera decimeter snö på marken.
Vackert, men oönskat!  Bilder AC Karlsson
Upptäckte inte förrän hundarna skuttade ut i mörkret hur mycket snö det var - det gjorde nog inte dom heller, men det kissades snabbt och alla vände åter till dörren inom mindre än en minut.
Alla utom Andie som ställde sej längst bort vid staketet ivrigt stirrande och skällande på något som inte fanns - troligen var det snö från träden som föll till marken.
Utgick från att det inte var särskilt lysande att väcka grannarna vid denna tidiga timme en sån här dag varför jag tvingades kliva ut med hoffa-tofflorna i snön som givetvis välde in i samtliga små lufthål.
Just då insåg jag också att den vilsamma dagen som jag planerat inomhus skulle gå åt till att skotta gården och få ut den översnöade bilen.
Jag kan erkänna att jag röt ordentligt åt Andie som för en gångs skull löd och sprang mot dörren vilken hon snabbt manövrerades in genom. Visserligen full med snö men utan att hinna väcka grannen. 
Hundarna återgick snabbt till sina sängar och somnade nästan omedelbart.
Själv tog jag kaffe och en ostmacka och satte mej vid fönstret för att begrunda julvädret. 
Jag tackade min lyckliga stjärna för att jag hunnit hem från julfirandet hos dottern fem mil bort och för att jag inte måste ut med bilen under dagen.
Lite senare på dagen - vackert med all snö.
Det var ett slående vackert landskap som tornade upp sej utanför fönstret och jag kunde inte låta bli att genom hundarnas dörr ta några bilder när kaffet väl var uppdrucket.
Tillbaka till sängen
Sen blev det sängen igen - kände att jag inte alls hade uppe att göra denna juldagsmorgon när snön vällde ned. Ville liksom uppskjuta tanken på snöskottning så länge som möjligt.
Liljekonvalj i kruka .
julklapp från dottern som
gav en fläkt av sommaren.
När jag vaknade igen vid 10-tiden snöade det fortfarande ymnigt och jag insåg ännu mer tydligt att det bara var att gå upp, äta frukost och börja skotta snö.
Vid tretiden var framsidan färdigskottad, bilen avsopad och snövallen som plogbilen skapade framför ingången bortskottad.
En eloge till juldagens plogbilsförare som gjorde sitt bästa för att inte vallen skulle bli stor.
Antingen hade han fått många julklappar eller också hade mina klagomål till kommunen blivit framförda till rätt person.
Liljekonvalj i kruka
helt underbar julklapp
Beundrade mina blommiga julklappar när jag kom in och satte mej för att fika vid dotterns liljekonvalj jag fick i julklapp. 
Dom skira och ljusgröna stänglarna fick mej att tänka på annat än snön där utanför. Och kan ni tänka er - den luktade underbart trots att den väl måste vara uppdriven på konstgjord väg.
En annan vacker växt som också gjorde mej lycklig var orkidén jag fick av min bror och hans familj. Stor vit ensam blomma med guldmitten - helt underbar,
En ensam orkidè från broder Hans och hans familj - mycket vacker julklapp.
   Somnade på kvällen vid TVn och skitfilmen, Änglagård tredje sommaren, och vaknade till en rysare som inte verkade vara mycket bättre. Synd att jag valde Änglagård i stället för Palme-filmen som var en utökad dokumentär av bioversionen som jag tidigare sett.
Blev morgontitt på reprisen på Annandagen, som förövrigt ägnades åt Solvallas travtävlingar där brorsonen Petter Karlsson körde egenuppfödda Stil.
En långpromenad med hundarna på superhalkiga villagator avslutade dagen. Ingen hit direkt med alltför pigga vinthundar.                                                                                           //ACK