Pigga hundar vid första utställningsträningen med Stina 12!

Stina Frankesjö 12 år med Khalils Bahiy Badriya (Ria), 18 månader.

Mina hundar gillade verkligen Stina!
Både Kaki och Ria var i gasen första utställningsträningen för året.
Hyfsat väder, grön gräsmatta på Mariebergs fina fotbollsplan och en duktig juniorhandler, Stina Frankesjö - låt vara bara 12 år - men förutsättningen var bra.
Ria busade som vanligt med ny handler men insåg snart att det var springa som gällde och blev riktigt bra på slutet.
Kaki, som nu hunnit bli sex år, är inprogrammerad efter ett antal år i utställningsringen och kan man bara hålla honom på gott humör, brukar han visa sej bra.


Inte helt enkelt att få Ria koncentrerad på
den stora fotbollsplanen. 

Nu gillade han Stina och den stora planen - hoppas Stina följer med på lite utställningar.

Cocker Spaniel hemma
Stina och mamma Lotta bor bara några kvarter från mej och Stina går i skolan bara ett stenkast från mitt hus.
Skadade mitt knä för en vecka sedan och fick lite lätt panik hur det skulle gå till att motionera tre salukis och då särskilt Kaki och Ria inför utställningssäsongen.
Så hjälpen från Stina kom som en skänk från ovan.
Stina har också en amerikansk cocker som hon fått som hjälp att komma igång med juniorhandlingen - något som hon tänker satsa på. Hon har redan gått flera kurser och tävlat en del.


SE UCH Fors Brunn's Kaki Persimon gillade att springa med Stina!

Stina ställer upp Kaki framför min kameran.
Ser att jag fått bakdelen lite för närma kameran.

Återfunnen tennisboll - tänk vad rolig den kan vara!



Tennisbollen borde varit röd om den skulle synas bra på bilden men rolig var den,
 tyckte Ria. Och tittar man noga så syns den bakom stolens ryggstöd.

Salukisar som dagens botskämda barn!

 Salukisar är som moderna barn - det måste vara nytt hela tiden för att intresset ska hållas uppe, men ibland kan det fungera när gamla kära saker kommer fram (åtminstone på salukisar).Och varför inte prova det på barn också - den lite yngre årgången borde kunna luras!

Idag var det i alla fall gångbart på Ria som själv hittade sin tennisboll från i somras som gömt sej bakom utegrillen.

I 10 minuter lekte hon och Kaki med en boll som dom för länge sedan ratat.

Ria kastade den upp i luften fångade den och drog en runda i trädgården med bollen som byte i munnen.

Kaki hängde på men hade svårt att ta bollen från Ria som vaktade sin trofé.

Ska se om tricket fungerar på fler leksaker - försökte med en handske när dom tröttnat på bollen, men den gubben gick inte.

Hade just kommit hem från en cykeltur i motvind med Kaki när Ria hittade bollen - nu behövde jag inte ha dåligt samvete att jag ställde in cykeln.

Khalils Bahiy Badriya  och SE UCH Fors Brunn's Kaki Persimon i lektagen!

Ria är tuffast men Kaki ger sej inte frivilligt.

Här utmanar Kaki.

Ria vill ha bollen ifred och Kaki hittar en handske som han snor åt sej istället.

Triumfen - bollen är min! Ria har ett stadigt tag om bollen och gentlemannen Kaki ger sej!

Bilder AC Karlsson

Frostig morgon i sol inbjöd Fors Brunn's hundar till lek!

Första riktigt kalla morgonen minus 5 grader och sol inbjöd Kaki och Ria till lek.

Första riktigt kalla natten här i Örebro  - minus fem grader vid 6-tiden och frost!
Hundarna gillade läget när solen gick upp och satte igång och leka redan vid 9-tiden.
I helgen när det regnade gick dom bara ut och vände innan dom kröp ned mellan kuddarna för att fortsätta sova, men idag var det alltså full fart redan från början.

Khalis Bahiy Badriya och Fors Brunn's Kaki Persimon.

Ta mej om du kan - Ria 16 månader och Kaki 6 år.

Full fart trots tidig morgon

Måndagen bjöd verkligen på väderomslag - från två dagars regn och 8 plussgrader till 5 minus tidigt på morgonen.
Rododendronbuskarna hängde med bladen och Tagetesen dödsslokade i sin kruka i pergolan.
När solen kom fram och la sej över trädgården blev plötsligt alla blöta och döende växter vackra med sina frostiga kläder.
Hundarna fick som sagt mer eller mindre fnatt när dom morgonrastades i sin del av trädgården.

Salukis verkar vara extremt känsliga för blöta under fötterna och gillade läget nu när det var fast mark igen.

Ljung och mossa.

Frostiga frökapslar.

Frusna Pelargonier!

Khalils Bahiy Badriya och SE UCH Fors Brunn's Kaki Persimon

 

Bra gömställe!

 Gick runt och fotograferade lite i de frostiga rabatterna där solen glittrade i frostkristallerna - särskilt Trollhasselbusken, som senaste året blivit riktigt stor, var magnifik med sina nya hängen som värmen lockat fram.
Har aldrig sett tidigare att dom kommit fram i november. Hoppas dom inte fryser bort i vinter!

Text o bilder ACK

Siri och labbevalparna - en oslagbar kombination

En riktigt äcklig rådjursklöve - åtråvärt byte för 8-veckorsvalp!



Siri 8 år och fyra labbevalpar

8 veckor - här kommer lite bilder

från besöket hos Eva Tenne!

Duktig och vackertikvalp - påläggskalv
på Evas kennel.

Siri, 8 - en hävert på att få fart på valparna -
mormor fotograferar.

Nu är den min! 8-veckorsvalpen håller fast bytet.

Äckelbytet inom räckhåll!

Nu sticker jag - synd att bytet sitter fast i ett snöre!

Underbart krallig och framåt valp - en av hanarna i närstudie!

Kaki o Ria skeptiska - kan det verkligen
vara hundar?

Nu börjar hanen bli trött - svansen slokar!

Gosan gör skäl för namnet!

Trötta efter allt bus framför kameran - Siri och älsklingsvalpen i mormors kök.
Bilder Ann Christine Karlsson



Bland vargar och gruvhål i Kåfallstorp - en svalkande tjärn att släcka törsten ur!

En underbar tjärn mitt i skogen med rinnande vatten - f v Frida, Ria och Kaki
dricker begärligt.                Copyright fotograf Bella Söderlund, bellabild.se.

Tack Bella för den här underbara bilden och för ett mycket trevligt besök i Örebro,
Varför träffar man sina gamla vänner så sällan - Göteborg är ju inte världens ende!

Efter en fin kväll med mycket snack och gott vin - for vi dagen efter upp till broder Mats och Cattas  nyrenoverade hus i Kåfallstorp i Klacka Lerberg, utanför Nora.
Ett enormt jobb är nedlagt på mammas gamla bergsmansgård som var väldigt förfallen när Mats tog över.
Nu har dom återställt den i ursprungligt skick och det fula balkongbygget på framsidan är borta!
Bella och jag tog en härlig men het tur i vargskogen med mina tre hundar Frida, Kaki och Ria. Men nån varg såg vi inte.
Skogen är för farlig att släppa hundarna i, inte bara p g a vargarna utan minst lika mycket för de otaliga djupa gruvhål som finns lite överallt.

AC och hundarna på väg upp mot
Konungastollen.       Copyright bellabild.se

Jag kan ser framför mej mina salukis förföljande en hare, ta språnget rakt ner över kanten och försvinna för alltid i djupet.
Vägen vi gick genom skogen går till Konungastollen - en gammal gruvgång som tidigare visades för turister.
Mor var under ganska många år guide där men det verkar som verksamheten numer är nerlagd.

Så långt gick vi nu inte i hetten för vid sidan av vägen stötte vi på rinnande vatten där vi stannade och lät hundarna dricka av de svala dropparna.

Catta och Excallibur, Xet.
Copyright bellabild.se

Tillbaka på Mats och Cattas gård fick Bella se Cattas häst, ögonstenen Excallibur och stallet och Mats kom farande med Lord Capar, stjärnhästen från Italien, som Mats o Catta efter diverse turer nu äger.
Med oss hem fick vi en stor påse kantareller som en granne förärat Mats när han for förbi med hästen och som vi nu delade broderligt,                                                           //ACK



Bella Söderlund X:et och Katarina Hoflin vid vårt besök.              Bild AC Karlsson

 

Juldagsmorgon som det "ska" vara, men varken hundarna eller jag gillade läget!

Hu, vad kallt och blött om fötterna. Juldagsmorgonen med 
ymnigt snöfall, inget för frusna salukis. Dom somnade 
snabbt om efter snabbkiss.

Halv sju på juldagsmorgonen - släppte ut hundarna och möttes av massor av snö. Det var en sån där härlig julkortsstämning och snöflingorna dalade ymnigt ned från den ännu mörka himlen.

Halv sju på juldagsmorgonen - ymnigt snöfall
och flera decimeter snö på marken.
Vackert, men oönskat!  Bilder AC Karlsson

Upptäckte inte förrän hundarna skuttade ut i mörkret hur mycket snö det var - det gjorde nog inte dom heller, men det kissades snabbt och alla vände åter till dörren inom mindre än en minut.
Alla utom Andie som ställde sej längst bort vid staketet ivrigt stirrande och skällande på något som inte fanns - troligen var det snö från träden som föll till marken.
Utgick från att det inte var särskilt lysande att väcka grannarna vid denna tidiga timme en sån här dag varför jag tvingades kliva ut med hoffa-tofflorna i snön som givetvis välde in i samtliga små lufthål.
Just då insåg jag också att den vilsamma dagen som jag planerat inomhus skulle gå åt till att skotta gården och få ut den översnöade bilen.
Jag kan erkänna att jag röt ordentligt åt Andie som för en gångs skull löd och sprang mot dörren vilken hon snabbt manövrerades in genom. Visserligen full med snö men utan att hinna väcka grannen. 
Hundarna återgick snabbt till sina sängar och somnade nästan omedelbart.
Själv tog jag kaffe och en ostmacka och satte mej vid fönstret för att begrunda julvädret. 
Jag tackade min lyckliga stjärna för att jag hunnit hem från julfirandet hos dottern fem mil bort och för att jag inte måste ut med bilen under dagen.

Lite senare på dagen - vackert med all snö.

Det var ett slående vackert landskap som tornade upp sej utanför fönstret och jag kunde inte låta bli att genom hundarnas dörr ta några bilder när kaffet väl var uppdrucket.
Tillbaka till sängen
Sen blev det sängen igen - kände att jag inte alls hade uppe att göra denna juldagsmorgon när snön vällde ned. Ville liksom uppskjuta tanken på snöskottning så länge som möjligt.

Liljekonvalj i kruka .
julklapp från dottern som
gav en fläkt av sommaren.

När jag vaknade igen vid 10-tiden snöade det fortfarande ymnigt och jag insåg ännu mer tydligt att det bara var att gå upp, äta frukost och börja skotta snö.
Vid tretiden var framsidan färdigskottad, bilen avsopad och snövallen som plogbilen skapade framför ingången bortskottad.
En eloge till juldagens plogbilsförare som gjorde sitt bästa för att inte vallen skulle bli stor.
Antingen hade han fått många julklappar eller också hade mina klagomål till kommunen blivit framförda till rätt person.
Liljekonvalj i kruka
helt underbar julklapp
Beundrade mina blommiga julklappar när jag kom in och satte mej för att fika vid dotterns liljekonvalj jag fick i julklapp. 
Dom skira och ljusgröna stänglarna fick mej att tänka på annat än snön där utanför. Och kan ni tänka er - den luktade underbart trots att den väl måste vara uppdriven på konstgjord väg.
En annan vacker växt som också gjorde mej lycklig var orkidén jag fick av min bror och hans familj. Stor vit ensam blomma med guldmitten - helt underbar,

En ensam orkidè från broder Hans och hans familj - mycket vacker julklapp.

   Somnade på kvällen vid TVn och skitfilmen, Änglagård tredje sommaren, och vaknade till en rysare som inte verkade vara mycket bättre. Synd att jag valde Änglagård i stället för Palme-filmen som var en utökad dokumentär av bioversionen som jag tidigare sett.
Blev morgontitt på reprisen på Annandagen, som förövrigt ägnades åt Solvallas travtävlingar där brorsonen Petter Karlsson körde egenuppfödda Stil.
En långpromenad med hundarna på superhalkiga villagator avslutade dagen. Ingen hit direkt med alltför pigga vinthundar.                                                                                           //ACK

                                                        

Från sommar till höst - sista blomsterbilderna från min trädgård 2012

Strålöga eller Ålandsrot - vad heter växten som lockar humlorna?

Så plötsligt är sommaren slut!
Tänk så fort tiden går mellan vår och höst. Precis när det är som vackrast börjar förfallet och allt dör.
Humlorna slutar att surra och fjärilarna försvinner. Löven skiftar färg för att något senare tappa sin spänts, torka och falla till marken.
Jag gick ut med kameran vid några tillfällen  från augusti till 1 oktober och här är resultatet.

Är inte säker på vad denna
växt heter. Kom med förslag!

Bilden på den ståtliga höga växten till höger fanns vid mitt hus när jag köpte det för ca tio år sen.
Då fanns det bara några enstaka exemplar men nu har den förökat sej och finns utspridd lite här och där i trädgården.
Den verkar vara tvåårig med enbart blad första året som växer i stora plymer för att året därpå få en stängel som en liten stam mellan 1 och 2 meter hög. Har fått tips om vad den heter: Förslag är Ålandsrot och Strålöga. Är det nån mer som vet? 

Jag tror inte jag upplevt nån sommar med så mycket tillväxt i trädgården. Har jobbat hårt för att hålla bort Ärtskideträdet som hela tiden förökar sej och invaderar allt annat.
Bonnrosorna har växt över alla gränser och måste klippas om fontänen inte helt ska försvinna. 

Paradisträdet är jättestort men så vackert att jag inte har hjärta att gå fram med saxen, men syren- och jasminbusken bredvid måste ansar i höst eller till våren, men det kommer att bli mängder av kvistar att köra bort. Skulle behöva en trädgårdsmästare!
En annan växt som förökat sej okontrollerat är Höstastrarna i rundeln - har ryckt upp en massa blommande plantor för att inte allt annat ska kvävas.
Både Pioner och Riddarsporre ser taniga ut i brist på näring och ljus medan höstastrarna blivit jättehöga och kraftiga.
Till och med Daggkåpan har fått stå tillbaka.
Nu är dock ordningen återställd och vaserna inomhus fyllda med avklippta lila blommor.                             
Huset är som vanligt översållat med vildvin - så mycket att fönstren knappt syns, vilket är superskönt inomhus på sommaren när solen gassar obarmhärtigt.

Min första riktiga äppleskörd.

Underbara, söta gammeldags
plommon i massor!

Snart faller alla bladen av och ger näring åt blommorna i rabatten. Kvar blir endast ett enormt nätverk av grenar med sugfötter över hela fasaden.

Huset  - fortfarande översållat med vildvin. När detta skrivs är alla löv borta.

Årets gräsmatta är en historia för sej. Sedan Pingborren invaderade min trädgård har jag odlat mossa och vitklöver och fått en lättskött grön gräsmatta igen. Dom gula fläckarna som visade Pingborrens härjningar är borta - dom gillar helt enkelt inte att äta upp rötterna på mossa och vitklöver.
På köpet har jag fått en grön matta som inte behöver klippas så ofta. Tror jag kört med min gamla maskin endast 4 gånger i år.

Ryska lönnen med vackra näsor.

Höstfägring -vackrare än så här kan det knappast bli!

En senkommen Kaprifol så vacker i solen.

Bilder o text: ACK